Tuesday, 21 September 2010

I want to be the post-modern man

I voted for the swedish environmental party, even though they aren't nearly as radical as we need them to be.

The winners of yesterday's election though, was the right wings, so our country is ruled by an alliance that have actually replaced environmental progress with environmental regression, as the environmental crisis comes closer.

On top of that, our nationalistic party got 5,7 percent, 2 more percent than last year, crossing the line for representation in parlament, (4 percent) sending the swedish people into shock, grief, and anger.

I need to get into politics. If I do not fight delusion, denial and projection with truth, science and acceptance, who will?

Everywhere around me, I see tradition and narrow-mindedness that demands me to fight it. Everywhere I see potential improvement and triumph - If I get into politics, who will fight to explain and spread my ideas on roleplaying? There are such a heavy tradition of injustice, labor and confusion in roleplaying design, and the swedish scene suffers badly from it's small scale and isolation from the international story game movement.

Only these last few years, I've begun to grasp the huge implication of gender theory, another oppression of ourselves born out of ignorance and small-mindedness.

And how will I find the time to do psychological therapy and research?

Somehow, I'll just have to do my best in this world and choose my battles. I want to map out what we're doing, show the fear, prejudice and short-comings, wash them away, find the better way. I want to be the post-modern man.

http://www.youtube.com/watch?v=GN1UlpfCXn4

4 comments:

kalle said...

Du är inte den ende i min omgivning som efter valet utropat att de nu tänker engagera sig i politiken. Jag tänker avvakta innan jag uttalar mig: Vad som framstår som omvälvande när det först händer, blir väldigt lätt väldigt snabbt en del av den normala tillvaron, och människor återgår till att sköta sina egna affärer

Till de som trots allt bestämmer sig för att stanna på politikens ofta ogästvänliga väg vill jag dock säga följande: På vissa människor biter varken sanning, vetenskap eller acceptans, inte för att de är dumma eller oförmögna, utan för att dessa ting inte ligger i deras intresse. Sådana människor kan man inte övertyga -- dem måste man bekämpa. Politiken är, dessvärre, en kamp, en maktkamp, och med kamper gäller det, som bekant, att välja dem väl.

Arvid Axbrink Cederholm said...

You have a way with words, my friend.

Kalle said...

Det är inte avsiktligt. Jag kan inte skriva på något annat sätt. Rätt jobbigt faktiskt.

Jesper said...

Först nu har jag kommit hit i min Google Reader. :)

Gött att du vill engagera dig! Det är ganska många i klassen som vill det som det verkar. Men de flesta är nog vänsterpartister.

Post a Comment